Bygg bort bostadsbristen i Sthlm!

Vi har tolv förslag som skulle leda till att det byggdes fler billiga hyresrätter i Stockholm om de blev verklighet. Tills dess lottar vi ut Trisslotter, som än så länge verkar vara det enda sättet för unga att få en egen bostad.

1) Uppdra åt allmännyttan att bygga billiga hyresrätter

Det är dags att ändra ägardirektiven i de kommunala bostadsbolag och göra det till ett uttalat mål för exempelvis Stockholmshem, Botkyrkabyggen och Svenska Bosäder att bygga billiga hyresrätter anpassade efter ungas och studenters behov. Genom att sätta ett mål för hyresnivån i ny­byggda fastigheterna redan från början, samarbeta med små byggbolag istället för stora bygg­jättar som håller uppe priserna, vara offensiva i upphandlingen av till exempel vitvaror och badrum och plan­era ytorna kostnadseffektivt är det fullt möjligt att hålla nere hyran. En tvåa ska inte behöva kosta mer än 4000 kronor i månaden.

2) Sänk parkeringstalen

Kommunerna sätter idag sina egna parkeringstal. I Stockholm, Malmö och Göteborg har man till exempel ett parkeringstal på 1,0 – vilket betyder att man måste bygga en ny park­eringsplats per lägenhet när man bygger nya bostäder. Parkeringstalen höjer produktionskostnaderna för nya bostäder och är ofta fullkomligt onödiga i kollektivtrafiknära lägen och inne i stan. Dessutom används massa mark till parkeringar istället för att bygga fler bostäder,samtidigt som man bygger in ett bilberoende hos nyinflyttade hyresgäster. Kommunerna i länet måste sänka parkeringstalen radikalt.

3) Inför investeringsstöd för hyresrätter med låga hyror

När regeringen slopade alla stöd till byggande av hyresrätter störtdök byggandet av hyresrätter i Sverige. En undersökning gjord av SKOP på uppdrag av Hyresgästföreningen visar att byggandet av 5000 lägenheter, det vill säga 60 procent av de planerade nybyggnationerna, ställdes in direkt efter att stöden avskaffades. Efter det har byggandet av hyresrätter aldrig riktigt kunnat repa sig. Investeringsstöd till hyresrätter som är kopplade till ett hyrestak behövs för att styra om nyproduktionen så att den blir bättre anpassad efter unga och studenters behov. Stöden skulle också kunna hjälpa till att hålla nere produktionskostnaderna i attraktiva lägen, så att även vanligt folk har råd att bo i nybyggda hyresrätter och studentbostäder inne i stan.

4) Schysstare beskattning av hyresrätter

Regeringen slopade investeringsstöden med argumentet att man ”inte kan ensidigt gynna en boendeform”. Men redan innan reformen var hyresrätten hårdare beskattad än bostadsrätter och egna hem. Regeringen har dessutom gjort om fastighetsskatten på ett sätt som gör att hyresrätten är dubbelbeskattad - den nya kommunala fastighets­avgiften gör att hyresvärden måste betala skatt både på den vinst som uppstår i verksamheten och för själva ägandet av fastigheten. Enligt en rapport av Hyresgästföreningen, SABO och Fastighetsägarna är det sammantaget 2 000 kronor dyrare per månad att bo i en nybyggd hyresrätt jämfört med ett nybyggt småhus med äganderätt eller i en bostadsrätt. Det är inte rimligt – det krävs schysstare villkor där hyresrätter, bostadsrätter och egna hem behandlas lika.

5) Effektivisera handläggningen

Idag tar handläggningen av markanvisningar alldeles för lång tid. På grund av bristande resurser bildas det flaskhalsar, samtidigt som behovet av hyresrätter är akut. Med mer resurser till handläggningen och mark som detaljplaneras på förhand kan processen skyndas på. Samtidigt måste kommunerna i länet tydligt prioritera markanvisningar till hyresrätter och studentbostäder. Det är de boendeformerna som det råder störst brist på och som de flesta unga stockholmare behöver för att överhuvudtaget kunna flytta hemifrån.

6) Mer och bättre mark till studentbostäder

I Stockholm är det 10 till 12 månaders kötid för ett korridorsrum och för en etta med pentry är det över ett år. Det ironiska är att SSSB, studentägda Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, är beredda att bygga fler stuentbostäder. Men de får inte markanvisningarna. Markanvisningar till aktörer som är beredda att bygga studentbostäder måste prioriteras. Idag får dessutom studentbostäder ofta markanvisningar på exempelvis sutterängmark, som är dyrt att bygga på. Menar man allvar med ambitionen att det ska byggas fler studentbostäder måste aktörer som SSSB få fler markanvisningar och bättre mark.

7) Prioritera hyresrätter och studentbostäder – bygg för unga i Norra Stationsområdet

Ett helt nytt område kring Norra station håller på att växa fram med plats för forskning, kontor, hotell och bostäder. Stockholms stad lyfter fram Norra stationsområdet som ett blivande centrum för så kallad Life Science och det nära samarbetet med Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan. Samtidigt är samtliga av de 900 markanvisade nya bostäderna upplåtna med bostadsrätt. Den borgerliga majoriteten vill alltså skapa en centrum för forskning och studier – men inte ge utrymme för några studenter att faktiskt bo där. Norra Station kan bli ett levande campus med sitt unika läge med Stockholms Universitet, KTH och Karolinska Insitutet runt knuten. Markanvisa resten av bostäderna i Norra Station – och Norra Djurgårdsstaden för den delen – till hyresrätter och studentbostäder.

8) Stoppa ombildningarna

De senaste åren har den borgerliga majoriteten i Stockholm sett till att 18 000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter och därmed blivit utom räckhåll för de flesta under trettio. Många av de hyresrätter som ombildas har tidigare haft relativt låga hyror. När dessa ombildas innebär det att andelen bostäder som unga har råd och möjlighet att efterfråga minskar kraftigt. Det räcker med att slå upp DN Bostad för att inse att det inte i första hand råder brist på bostadsrätter i Stockholm – då är det idiotiskt med en politik som går ut på att minska andelen hyresrätter. Det är dags för ett totalstopp för ombildningar, såväl ute i förorten som inne i stan.

9) Bygg om kontor och tomma lokaler Lokaler som ägs av staden ska inte stå tomma eller rivas – nedlagda förvaltingshus och socialtjänst­kontor kan istället byggas om till små hyresrätter eller studentbostäder. Idag är det dessutom trångt mellan kontoren och myndigheterna i Stockholms innerstad. Genom att utlokal­isera kommunal verksamhet till förorten frigörs stora ytor som kan byggas som till bostäder för unga, samtidigt som verksamheterna innebär ett tillskott av arbetstillfällen och ett större kundunder­lag i den nya stadsdelen. En bra blandning mellan bostäder och kontor i innerstaden skapar dessutom en levande stad, och inte en stad där stora områden töms på folk och dör efter kontorstid.

10) Omvänd planprocess och referensgrupper med unga

Idag markanvisas nya bostäder utan att kommunen har fört en dialog med de boende i området – vilket är som att tigga om överklaganden som förlänger byggprocessen. Genom att börja från andra änden kan antalet överklaganden minskas utan att medborgarnas demokratiska rättighet att ha inflytande över sitt närområde inskränks. Omvänd planprocess innebär att de boende involveras i att peka ut var i området man borde kunna bygga, samt vad och hur det ska byggas. På samma sätt måste unga vara delaktiga i byggandet av bostäder för just unga. De allmänyttiga bostadsbolagen borde i högre utsträckning än idag använda sig av referensgrupper med unga, där vi själva får formulera hur ett boende anpassat efter unga och studenters behov ska se ut.

11) Bygg över Bromma flygplats

Flygresandet står för en omfattande klimatpåverkan och måste begränsas av miljö- och klimatskäl. Bromma flygplats centrala läge minskar dessutom tågets konkurrenskraft mot inrikesflyget, sam­tidigt som det tar upp stora och attraktiva markytor som istället hade kunnat användas för att skapa ett helt nytt bostadsområde på redan exploaterad mark. Stockholms stad måste omedelbart säga upp avtalet med Luftfartsverket och istället upplåta marken till ett nytt miljöanpassat bostadsområde där en majoritet av lägenheterna är hyresrätter, vilket är den boendeform som flest unga efterfrågar.

12) Välbyggda modulhus och tillfälliga bygglov

Rekordstora ungdomskullar är på väg ut på bostadsmarknaden och bostadsbristen bland studenter beräknas bli ännu allvarligare vid terminsstarterna. Samtidigt tar det i genomsnitt sex år att färdig­ställa ett flerbostadshus. Kommunerna i Stockholm behöver därför tänka nytt kring tillfälliga lösningar som exempelvis välbyggda modulhus som med tillfälliga bygglov kan placeras ut på mark där nybyggnation inte kommit igång, för att sedan flyttas till en annan plats när byggandet har startat. Modulhus skulle ge ett tillfälligt tillskott av bostäder och fler skulle kunna slippa de överhyror och oschyssta hyresvillkor som annars ofta kommer med på köpet när man hyr i andra hand.